Procedursedering på akuten – behöver patienten fasta?

Förra veckan gjorde jag ett långt inlägg om procedursedering och den här veckan tänkte jag bara trumma hem ett enda budskap.

8WxB891464554044.jpg

Har du en patient som behöver akut procedursedering så spelar det ingen roll om hen har fastat eller ej!

Har du däremot någon som just ätit en big mac och procedursederingen kan vänta så finns det en poäng med att vänta. Att ha mat i magen ökar inte risken för att kräkas men OM du kräks så är det värre att aspirera fast föda än flytande.

 

En stor systematisk review i Emergency medicine journal 2010 kom fram till:

”The risk of aspiration in emergency procedural sedation is low, and no evidence exists to support pre-procedural fasting. In several large case series of adult and paediatric emergency procedural sedation, non-fasted patients have not been shown to be at increased risk of pulmonary aspiration. There is only one reported case of pulmonary aspiration during emergency procedural sedation, among 4657 adult cases and 17 672 paediatric cases reviewed.”

”There is no reason to recommend routine fasting prior to procedural sedation in the majority of patients at the Emergency Department. However, selected patients believed to be significantly more prone to aspiration may benefit from risk:benefit assessment prior to sedation.”

En annan stor studie med över 2000 patienter kom fram till :

”No association was found between preprocedural fasting and the incidence of adverse events occurring with procedural sedation and analgesia.”

Swesem har också ett väldigt bra dokument om procedursedering där huvudbudskapet om fasta är att inte låta matintag hindra dig när patienten behöver sederas akut.

ACEP kom ut med nya riktlinjer 2014 där de gav level B rekommendation för att inte fördröja procedursedering, hos barn eller vuxna, pga brist på fasta. Lyssna gärna på kommentarerna från Scott Weingart på Emcrit.


The bottom line:

Fördröj inte akut procedursedering pga brist på fasta!

Säker procedursedering – Bästa tipsen

Jag kommer från och med nu börja låta ämnesexperter läsa igenom mina inlägg för att få någon sorts granskning. Så när jag lägger upp något nytt kommer det stå ”Ej granskat” högst upp tills inlägget är granskat och redigerat. Längst ned kommer det stå vem granskaren varit.

Det här inlägget kommer handla om logistiken kring procedursedering och inte så mycket om exakt vilka läkemedel du ska använda. Jag har själv inte så mycket erfarenhet av procedursedering utöver lätt sedering så jag kommer inte kommentera så mycket utan istället länka till bra resurser som tar upp olika aspekter. Fokus på säkerhet! Gör inget du inte känner dig säker på. Det är inget misslyckande att be om hjälp av senior akutläkare eller narkosen. Se också till att följa lokala PM.

Embasic är som vanligt ett bra ställe att börja och har ett basalt men väldigt bra tvådelat podcastavsnitt där del 1 handlar mer om det praktiska och del 2 om de olika läkemedlen men där Steve Carrol också avhandlar preoxygenering och luftvägshantering. PSAA

Emdocs går igenom 10 vanliga och farliga fel som akutläkare gör vid procedursedering. – Chilla med BVM, förbered dig som vid en intubering och var redo att intubera!

ACEPs clinical guidelines för procedursedering och Emcrits korta och nyttiga kommentarer  – Använd en checklista, preoxygenera och wavefoarm capnografy!

Swesem har ett dokument med tydliga riktlinjer inklusive hela tre checklistor. Lite torrt men det är ju alla sådana dokument.

Emcrit har såklart en egen checklista som är något kortare och i vissa fall ännu mer praktisk

EM Cases har en väldigt bra podcast om procedursedering hos barn. – Använd intranasalt fentanyl vid lätt sedering, distrahera barnet optimalt med filmer och använd ketamin vid behov av djupare sedering/dissociation!

RebelEM har ett bra inlägg om riskerna vid procedursedering och refererar en ny systematisk review från februari 2016. Siffrorna här nedan är från både RCTs och observationsstudier men om man tar bort observationsstudierna (som var de allra flesta) så ser man en stor ökning av komplikationer, vilket nog ligger närmare sanningen.

  • Most Frequent Events:
    • Hypoxia: 40.2 per 1,000 sedations
    • Vomiting: 16.4 per 1,000 sedations
    • Hypotension: 15.2 per 1,000 sedations
    • Apnea: 12.4 per 1,000 sedations
  • Severe Adverse Events Requiring Emergent Medical Intervention:
    • Aspiration 1.2 per 1,000 sedations
    • Laryngospasm: 4.2 per 1,000 sedations
    • Intubation: 1.6 per 1,000 sedations

 

Vill man gå in riktigt på djupet om procedursedering kan jag rekommendera emcrits tredelade serie ( 1 2 3 ) eller trilogin av Reuben Strayer.

Vill du dissociera patienten så använd ketamin. Särskilt effektivt på barn! Snart kanske vi kan ge ketamin intransalt, vilken dröm! Den här SMACCföreläsningen av Reuben Strayer lär dig allt (nästan) du behöver veta om ketamin.

54130546

Nästa vecka tänkte jag skriva lite om fasta vid procedursedering. Spoiler alert! Det behövs inte på akuten! I framtiden kommer ett inlägg helt dedikerat till ketamin men först vill jag få lite mer egen erfarenhet.

Hur gör du? Dela gärna med dig av dina tips!

Granskat av:

Susann Järhult – specialist i akutsjukvård och akut internmedicin.