Kardiologi

EKG vid syncope – Har du koll?

Jonas Willmer2 kommentarer

Akutsjuksköterskan lägger ett EKG framför dig och berättar att patienten har svimmat hemma men nu mår bra. Du sneglar på EKGt och ser inga uppenbara arytmier eller ischemitecken och tänker precis signera av och fortsätta dricka ditt kaffe när du stannar upp. Har jag missat något farligt? Jag såg videon nedan från EM:RAP och insåg att jag inte alls hade lika bra koll på vad jag ska kolla efter på EKG, vid syncope, som jag trodde. Har du full koll?

 

Kolla efter arytmier, ischemi, tecken på lungemboli PLUS brugada, WPW, hypertrof kardiomyopati och förlängd QT.

ltekg

Läkartidningens lista på arytmier som kan ge syncope.

Lungemboli: Ca 10 % av patienter med lungemboli presenterar som syncope.

 

fig1_webb

–Brugada: RSR och ST-höjning V1-V3. Finns 3 typer  och typ 3 har <2 mm ST-höjning. Typ 1 är farligast och ska alltid utredas vidare. Tänk också på att brugada kan vara dolt.

 

screen-shot-2013-06-23-at-10-18-42-am

–WPW: Uppåtsluttande R-tagg (Deltavåg), kort PR och breddökat QRS. Det räcker med deltavåg i en anda avledning så om du ser kort PR leta deltavåg i alla avledningar.

 

– HCM/Hypertrof kardiomyopati: Höga, spetsiga R-taggar och nålliknande S. Vanligaste orsaken till plötslig hjärtdöd hos yngre. Näst vanligaste är arytmogen högerkammarkardiomyopati.

 

lqtsgraph

Förlängd QTc: slutet på T-vågen ska vara närmare sitt QRS-komplex än nästkommande. Om >500 QTc ökar risken för torsade de pointes. Tänk även på kort QT.

Arytmogen högerkammarkardiomyopati är den näst vanligaste (Efter hypertrof kardiomyopati

http://lifeinthefastlane.com/ecg-library/basics/arrhythmogenic-right-ventricular-cardiomyopathy/

Har du bråttom och vill få allt du behöver veta om farliga EKG vid syncope så kolla denna!

Vill du njuta av mästerföreläsaren Amal Mattu och har lite mer tid så kolla på denna.

 

Är din patient ett barn så kolla in don’t forget the boubles utmärkta genomgång.

För en introduktion till EKG-tolkning se mitt tidigare inlägg om det.

__________________________________________________________________

THE BOTTOM LINE

Kolla efter arytmier, ischemi, tecken på lungemboli PLUS brugada, WPW, hypertrof kardiomyopati och förlängd QT. Hittar du någon av dessa, agera direkt!

Granskat utav: Kristina Bengtsson Linde – specialist i akutsjukvård

Uppdaterat 190128

Referenser  (utöver de som redan länkats)

1 http://www.aapsus.org/wp-content/uploads/ecg92.pdf

2 http://lifeinthefastlane.com/ecg-library/brugada-syndrome/

 

 

Modifierad valsalva vid SVT

Jonas WillmerLämna en kommentar

En 75-årig dam med hjärtklappning och obehag i bröstet kommer in med ambulans. Du ser detta på EKG:

{D1D6CBA9-E285-45FB-9802-7304655745E1}.JPG

SVT! Du har hört om den nya modifierade valsalvametoden och vill prova den innan du ger adenosin och kommer ihåg att den har 43% success rate jämfört med 17% för traditionell valsalva, men hur gör man? Är det riskfritt?

Patienten ska sitta upp i sängen och blåsa i en 10 ml spruta, så att kolven rör på sig, under 15 sekunder och sen sänker man snabbt huvudändan och samtidigt höjer upp benen 45° i 15 sekunder. Voila! Modifierad valsalva! Superenkelt!

Kan du göra det här på alla patienter med SVT? I Revert-studien såg man NOLL allvarliga biverkningar så metoden förefaller vara väldigt säker men man måste ta hänsyn till exklusionskriterierna:

  • indications for immediate cardioversion
  • systolic blood pressure less than 90 mm Hg
  • atrial fibrillation or atrial flutter
  • presence of contra-indication for valsalva (aortic stenosis, recent MI, glaucoma, retinopathy)
  • inability to perform valsalva, lie flat or lift legs up
  • third trimester pregnancy

 

Jag hörde först om den här metoden på rebel em för något halvår sedan men har aldrig fått tillfälle att prova förrän igår och det fungerade klockrent! Däremot verkar vi inte ha samma typ av 10 ml sprutor där jag jobbar, för det var helt omöjligt att få kolven att röra på sig, hur mycket vi än försökte lossa på den. Har du något tips så hör gärna av dig!

Vill du läsa mer om REVERT-studien så kolla in St. Emlyn’s inlägg.

Vill du förstå fysiologin bakom varför valsalva fungerar vid SVT så kolla in den här videon!

The bottom line

Modifierad valsalvamanöver är en säker metod som är mer än dubbelt så effektiv som vanlig valsalva för att konvertera SVT tillbaka till sinusrytm.