Säker procedursedering – Bästa tipsen

Jag kommer från och med nu börja låta ämnesexperter läsa igenom mina inlägg för att få någon sorts granskning. Så när jag lägger upp något nytt kommer det stå ”Ej granskat” högst upp tills inlägget är granskat och redigerat. Längst ned kommer det stå vem granskaren varit.

Det här inlägget kommer handla om logistiken kring procedursedering och inte så mycket om exakt vilka läkemedel du ska använda. Jag har själv inte så mycket erfarenhet av procedursedering utöver lätt sedering så jag kommer inte kommentera så mycket utan istället länka till bra resurser som tar upp olika aspekter. Fokus på säkerhet! Gör inget du inte känner dig säker på. Det är inget misslyckande att be om hjälp av senior akutläkare eller narkosen. Se också till att följa lokala PM.

Embasic är som vanligt ett bra ställe att börja och har ett basalt men väldigt bra tvådelat podcastavsnitt där del 1 handlar mer om det praktiska och del 2 om de olika läkemedlen men där Steve Carrol också avhandlar preoxygenering och luftvägshantering. PSAA

Emdocs går igenom 10 vanliga och farliga fel som akutläkare gör vid procedursedering. – Chilla med BVM, förbered dig som vid en intubering och var redo att intubera!

ACEPs clinical guidelines för procedursedering och Emcrits korta och nyttiga kommentarer  – Använd en checklista, preoxygenera och wavefoarm capnografy!

Swesem har ett dokument med tydliga riktlinjer inklusive hela tre checklistor. Lite torrt men det är ju alla sådana dokument.

Emcrit har såklart en egen checklista som är något kortare och i vissa fall ännu mer praktisk

EM Cases har en väldigt bra podcast om procedursedering hos barn. – Använd intranasalt fentanyl vid lätt sedering, distrahera barnet optimalt med filmer och använd ketamin vid behov av djupare sedering/dissociation!

RebelEM har ett bra inlägg om riskerna vid procedursedering och refererar en ny systematisk review från februari 2016. Siffrorna här nedan är från både RCTs och observationsstudier men om man tar bort observationsstudierna (som var de allra flesta) så ser man en stor ökning av komplikationer, vilket nog ligger närmare sanningen.

  • Most Frequent Events:
    • Hypoxia: 40.2 per 1,000 sedations
    • Vomiting: 16.4 per 1,000 sedations
    • Hypotension: 15.2 per 1,000 sedations
    • Apnea: 12.4 per 1,000 sedations
  • Severe Adverse Events Requiring Emergent Medical Intervention:
    • Aspiration 1.2 per 1,000 sedations
    • Laryngospasm: 4.2 per 1,000 sedations
    • Intubation: 1.6 per 1,000 sedations

 

Vill man gå in riktigt på djupet om procedursedering kan jag rekommendera emcrits tredelade serie ( 1 2 3 ) eller trilogin av Reuben Strayer.

Vill du dissociera patienten så använd ketamin. Särskilt effektivt på barn! Snart kanske vi kan ge ketamin intransalt, vilken dröm! Den här SMACCföreläsningen av Reuben Strayer lär dig allt (nästan) du behöver veta om ketamin.

54130546

Nästa vecka tänkte jag skriva lite om fasta vid procedursedering. Spoiler alert! Det behövs inte på akuten! I framtiden kommer ett inlägg helt dedikerat till ketamin men först vill jag få lite mer egen erfarenhet.

Hur gör du? Dela gärna med dig av dina tips!

Granskat av:

Susann Järhult – specialist i akutsjukvård och akut internmedicin.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s