Khayelitsha district hospital – del 2

Arbetet på Khayelitsha district hospital kan vara lugnt men oftast är det mycket att göra och som alla som jobbar inom akutsjukvården vet så smäller det ofta till med flera dåliga patienter samtidigt. Det hände för några veckor sedan. Jag var placerad i akutrummet och tog hand om en kvinna med måttlig DKA och en patient som intuberats pga sjunkande medvetande efter skalltrauma som väntade transport till Tygerberg.

Som det nästam alltid är på KDH så kommer patienterna till akutrummet helt utan förvarning och den här morgonen kom ambulanspersonalen inrullandes med en normalbygd man i sena 30-årsåldern som druckit sprit hela natten och på något sätt ramlat och skurit sig på den trasiga spritflaskan under morgonen. Han hade 5 skärsår, som såg relativt ytliga ut men blödde fortfarande, på vänster flank och rygg och var blodig över större delen av kroppen. I ambulansen vaken men alkoholpåverkad.  AF 18, Saturation 96% på luft och inga uppenbara andningsbesvär. BT 56/29, puls 78.

Till vänster patienten med skalltrauma och till höger den skottskadade patienten dit resurserna styrdes.

Just när vi tagit emot patienten och fått över honom på en brits rullas nästa traumapatient in. En man i 40-årsåldern som blivit skjuten i vänster flank med utgångshål i höger flank i leverhöjd där kulan fastnat i höger armbåge. Han hade sjunkande medvetande och var rejält instabil så akutrummets resurser fokuserades såklart på honom och jag stod själv kvar med min patient.

Det var bara att ensam sätta igång med min traumasurvey. När man är ensam och inte kan få vitalparametrar utan att ta dem själv så måste man prioritera. Eftersom patienten bara hade en lätt förhöjd AF, normal saturation och kunde prata så antog jag att A och B var relativt okej. Jag lyssnade dock snabbt på hjärta och lungor som lät okej men det var svårt att avgöra pga allt stök på akutrummet.  Sen gick jag snabbt vidare till C där det uppenbara problemet verkade ligga.  Med tanke på att patienten var vaken och pulsen var normal så var jag skeptisk till blodtrycket från ambulansen men när jag inte kunde känna några radialispulsar utan endast carotis och femoralis började jag förstå att han nog var rejält hypotensiv ändå. Kanske var han inte bara full utan det låga blodtrycket påverkade även medvetandegraden.

Ambulans- och personalingången på KDH efter en helg full av trauma.

På KDH finns bara 5 enheter akutblod så det ber man inte om i första taget utan jag fick tag i en sjuksköterska och bad om 1g TXA och 2 flaskor FDP (Freeze dried plasma) vilket har använts i Sydafrika i 30-40 år och börjat användas även i Sverige de senaste åren 1, 2, 3 .

Under tiden det gjordes i ordning så utförde jag ett eFAST som var negativt så jag började sy ihop de sivande såren. I stundens hetta så lät jag inte xylocainet ta riktigt innan jag började sy och patienten började fäkta med armarna men blev samtidigt kallsvettig och sjönk i medvetande till RLS 4. Jag bad en annan sjuksköterska ta om blodtrycket som var 55 systoliskt och ta ett kapillärt Hb som var 73. Jag ryckte tag i Akutläkaren Heini för att ta reda på om vi kunde använda något av det dyrbara blodet till min patient och vi bestämde oss för 1 enhet och la sen till 1 enhet till. Under tiden blodet gick in så reevaluerade jag patienten och tyckte nu att andningsljuden var sämre på vänster sida (där såren fanns). Eftersom det var svårt att riktigt höra andningsljuden pga allt som pågår på akutrummet så perkuterade jag också och hörde en hypersonor perkussionston. Kan det vara en pneumothorax trots negativt eFAST som utvecklats till en övertrycksptx som orsakat det låga blodtrycket? De penetrerande skadorna skulle mycket väl kunna fungera som ett envägsvalv och leda till övertrycksptx. Patienten hade ett ärr från en tidigare sternotomi och 2 runda ärr till vänster i thorax, troligen från tidigare thoraxdrän. Kan det ge adheranser av pleura mot thoraxväggen som ger falskt negativt eFAST? Vad göra?

Vi tog inga chanser utan utförde genast en nåldekompression (med fiffigt envägsvalv gjort av ett avklippt finger från en handske, se nedan) midaxillärt i säkra triangeln (vilket numera är den rekommenderade positionen för nåldekompression 4)  följt av ett thoraxdrän. Patientens blodtryck återhämtade sig till strax över 90 systoliskt och han vaknade till igen. Efter blodtransfusionen och en timmes observation flyttades han över till overnight ward där alla patienter med thoraxdrän sitter. Viktigt att de sitter och inte ligger för om de försämras när de sitter så ramlar de ihop och då märks det. En liggande patient med thoraxdrän kan dö innan någon märker något. Dagen efter drog man dränet och patienten gick hem.

THE BOTTOM LINE

_________________________________________________

  • FDP borde användas mer i Sverige.
  • Om en åtgärd inte fungerar, leta vidare efter ytterligare orsaker till problemet.
  • Lås dig inte vid ett resultat på en undersökning om kliniken talar för något annat.
  • Använd ett avklippt finger från en handske för att göra ett effektivt one-way valve.

Referenser 

1 Frystorkad plasma bör kunna användas civilt i Sverige.

2 Prehospital administration of freeze-dried plasma, is it the solution for trauma casualties?

3 Freeze-dried plasma at the point of injury: from concept to doctrine.

Chest wall thickness and decompression failure: A systematic review and meta-analysis comparing anatomic locations in needle thoracostomy.

Crush Syndrome

Just nu jobbar jag i Kapstaden på Khayelitsha District Hospital och där får vi se en hel del patienter med crush syndrome. I den fattiga kåkstaden Khayelitsha är inte polisnärvaron speciellt hög och innevånarna står ofta själva för rättskipningen i form av så kallad ”community assault” där den skyldige misshandlas grovt med diverse tillhyggen. Detta ger massiv vävnadsskada som också t.ex. ses hos överlevare som legat fastklämda efter jordbävningar. Jag tänkte därför gå igenom den grundläggande handläggningen av sådana skador. Den som vill läsa mer om hur det är att jobba på Khayelitsha District Hospital kan kolla in min kompis Rasmus blogg

Bildresultat för crush injury

Första 5 min

  • ABCDE och O2
  • Infarter och NaCL. Första L på en timme eller snabbare.
  • EKG
  • Blodgas

Anamens

  • Hur mycket vävnadsskada?
  • När skedde olyckan? Under hur lång tid var patienten klämd?

Status

  • Vävnadsskada? Frakturer?
  • Kompartmentsyndrom? Neurovaskulära skador?
  • Urinproduktion? Färg? (Colafärgad = Myoglobin)

Lab

  • Urinsticka (myoglobin kan ge utslag som hemoglobin men kan också saknas så negativ sticka utesluter inte crush syndrome)
  • Elektrolyter, krea, calcium

Handläggning

  • Vätska! Ca 500 ml/h första timmarna. Undvik kaliuminnehållande tills kalium är känt (Ge NaCL/5% glucos). För mycket NaCl kan dock ge hyperkloremisk metabol acidos. Sikta på 2-3 ml/lg/h urinproduktion.
  • Överväg bikarbonat om kraftig acidos. Mål: urin-pH >6,5.
  • Hjärtövervakning p.g.a. arytmirisk.
  • Följ elektrolyter och behandla ev. hyperkalemi. Ersätt inte hypercalcemi om ej kramper eller samtidig hyperkalemi.
  • Hemodialys är indicerad om: CK >8500, ihållande kraftig acidos, oliguri, lungödem, skenande njursvikt.
  • Överväg mannitol om ihållande oliguri.
  • Inläggning om inte helt stabil patient och upprepade CK <5000. (CK peakar runt 1-3 dygn)

Referenser

1 AFEM Handbook of acute and emergency care

2 Khayelitsha District Hospital reference guide

3 https://lifeinthefastlane.com/ccc/crush-injury/

REBOA – En kort uppdatering

Under gårdagen var jag på en kul och lärorik REBOA-kurs på Karolinska och känslan efter den var att vi i Sverige inte är redo att rulla ut den röda REBOA-mattan riktigt än. Speciellt inte på akutrummet. REBOA på akutrummet görs inte ens på KS och på traumakirurgerna lät det inte aktuellt heller.

Det vi i nuläget kan göra är att sätta en artärnål i a. femoralis communis för att underlätta ev inläggning av REBOA på op. Det vi också ska göra är såklart att träna på att sätta nålar ultraljudslett och träna på seldingerteknik.

3d60c5282ab37c24a2a60457d8bdb974

I framtiden tror jag att enda lösningen är att det är akutläkare som sätter REBOA, det är ju i förlängningen vi som kommer bemanna akutmottagningarna dygnet runt och leverera livräddande insatser innan andra jourer har inställt sig.

I mars gjorde Scott Weinegart en podcast på Emcrit om den nya smalare och enklare REBOA-katetern ER REBOA som är godkänd av FDA i USA men ännu inte finns i Europa. Håll ögonen öppna, när den kommer så är vi kanske ett steg närmre att  REBOA i Sverige kommer att spridas från OP till akutrummet och från kirurger/narkosläkare till akutläkare.

Har du någon egen erfarenhet av REBOA eller några reflektioner? Dela gärna med dig!

Ta inte transaminaser vid leverlaceration

Michael McGonigal på regionstrumapro har kollat upp om det är värt att ta transar vid misstänkt leverlaceration. Det är det inte! De kan stiga vid laceration men stegringen korrelerar dåligt med graden av skada och är otillförlitlig. Det är DT som gäller!

Leverskador är den vanligaste skadan vid trubbigt våld mot buken och den näst vanligaste skadan vid penetrerande våld, de flesta skador är små och behandlas konservativt framgångsrikt men det gäller att ha koll på vad man ska göra vid större skador! Hemodynamiskt instabil patient med leverskada         –> Till Op!

Bra resurser om levertrauma:

Uptodate – management-of-hepatic-trauma-in-adults

Trauma.org – trauma scoore

Radiopaedia – liver-trauma-injury-grading Med DT-bilder!

Leverns anatomi – Tänk din hand!

Flödesschema för ickeoperativ och operativ handläggning av levertrauma

Föreläsning om levertrauma lite torr men väldigt detaljerad för den som verkligen vill ha koll

En till föreläsning som tar upp det viktigaste och går igenom en hel del DTs.