Svensk FOAM växer! 

svensk-flaggaJag har, som ni kanske märkt, tagit lite sommarlov från bloggen men nu är jag på gång igen och har flera spännande inlägg planerade.

Under sommaren började jag lyssna på den utmärkta svenska podcasten medicinpodden som är lättlyssnad, intressant och underhållande. Innehållet är utformat så att alla inom sjukvården ska kunna förstå det och jag tycker att det främst lämpar sig för studenter, UL, AT och ST men även specialister kan nog lära sig en hel del från Far och Dotter Levi.

Jag har precis böjar följa traumarummet.se som är en svensk blogg med fokus på trauma som ser mycket lovande ut!

Vill man vässa sina EKG-kunskaper så kan jag varmt rekommendera ekg.nu som är en svensk sida där både noviser och experter har mycket matnyttigt att hämta.

Slutligen vill jag rekommendera hemodynamik.se som är fullproppad med videos, föreläsningar och andra godsaker för den som vill lära sig mer om ultraljud.

Vätskeersättning för barn? – Utspädd Apelsinjuice bäst?

I senaste SGEM (Sceptics Guide to Emergency Medicine) går Ken Milne och Anthony Crocco igenom en väldigt intressant studie om vätskeeraättning för barn.

Studien undersökte om utspädd apelsinjuice (hälften juice och hälften vatten) kombinerat med ”preferred fluid” tolererades bättre än oral vätskeersättning hos barn 6 månader till 5 år med mild gastroenterit. För att inkluderas skulle barnen ha kräkts eller haft diarréer minst 3 gånger senaste 24 h och inte haft symptom mer än 96 h. Alltså en stor andel av de barn med gastroenterit som vi träffar på akuten.

Resultat: ”Treatment Failure: 16.7% half-strength apple juice and preferred fluid vs. 25.0% electrolyte solution”

Glöm inte att ge barn med illamående ondansetron, vilket jag skrivit om tidigare. NNT 5 för att stoppa kräkningar!

juice.png

————————————————————————————————————-

THE BOTTOM LINE

Lätt dehydrerade barn tolererar utspädd apelsinjuice eller ”preferred fluid” bättre än vätskeersättning.

Sjukvård i Hippocrates skugga 

Jag kom just hem från smaccDUB och precis som förra året är jag fylld med energi att förbättra mig själv och förbättra sjukvården! Utöver de inspirerande föreläsningarna så träffar man otroligt inspirerande människor! En kväll på en pubrunda träffade jag 2 svenska läkare och diskuterade hur mycket David Newman betytt för oss. Jag tänkte nu dela med mig av de tal, från SMACC Chicago, som betydde mest för min utveckling!

Hippocrates_Amanprana_Let_food_be_your_medicine_painter_Peter_Engels

Healthcare in hippocrates shaddow (iTunes / SMACC)

Pseudoaxioms and dogmalysis (iTunes / intensivecarenetwork med slides)

Vill du läsa mer så rekommenderar jag varmt Newmans bok Hippocrates shadow eller så kan du lyssna på hans fantastiska podcast SMART EM. Jag lovar, det kommer förändra hur du tänker som läkare!

 

Nu till det tråkiga, David Newman åtalas just nu för brott mot flera patienter som gör att jag mår dåligt bara jag tänker på det. Han är inte dömd än men det medierna skriver ser verkligen inte bra ut. Det här har helt förändrat hur jag ser på Newman som person (även om jag tror och hoppas att han lider av någon tillfällig svår sinnesförrvirring eller något annat som kan förklara hans sjuka beteende) men det gör inte hans tal och hans podcast mindre lärorika och transformerande.

Modifierad valsalva vid SVT

En 75-årig dam med hjärtklappning och obehag i bröstet kommer in med ambulans. Du ser detta på EKG:

{D1D6CBA9-E285-45FB-9802-7304655745E1}.JPG

SVT! Du har hört om den nya modifierade valsalvametoden och vill prova den innan du ger adenosin och kommer ihåg att den har 43% success rate jämfört med 17% för traditionell valsalva, men hur gör man? Är det riskfritt?

Patienten ska sitta upp i sängen och blåsa i en 10 ml spruta, så att kolven rör på sig, under 15 sekunder och sen sänker man snabbt huvudändan och samtidigt höjer upp benen 45° i 15 sekunder. Voila! Modifierad valsalva! Superenkelt!

Kan du göra det här på alla patienter med SVT? I Revert-studien såg man NOLL allvarliga biverkningar så metoden förefaller vara väldigt säker men man måste ta hänsyn till exklusionskriterierna:

  • indications for immediate cardioversion
  • systolic blood pressure less than 90 mm Hg
  • atrial fibrillation or atrial flutter
  • presence of contra-indication for valsalva (aortic stenosis, recent MI, glaucoma, retinopathy)
  • inability to perform valsalva, lie flat or lift legs up
  • third trimester pregnancy

 

Jag hörde först om den här metoden på rebel em för något halvår sedan men har aldrig fått tillfälle att prova förrän igår och det fungerade klockrent! Däremot verkar vi inte ha samma typ av 10 ml sprutor där jag jobbar, för det var helt omöjligt att få kolven att röra på sig, hur mycket vi än försökte lossa på den. Har du något tips så hör gärna av dig!

Vill du läsa mer om REVERT-studien så kolla in St. Emlyn’s inlägg.

Vill du förstå fysiologin bakom varför valsalva fungerar vid SVT så kolla in den här videon!


The bottom line

Modifierad valsalvamanöver är en säker metod som är mer än dubbelt så effektiv som vanlig valsalva för att konvertera SVT tillbaka till sinusrytm.

 

Procedursedering på akuten – behöver patienten fasta?

Förra veckan gjorde jag ett långt inlägg om procedursedering och den här veckan tänkte jag bara trumma hem ett enda budskap.

8WxB891464554044.jpg

Har du en patient som behöver akut procedursedering så spelar det ingen roll om hen har fastat eller ej!

Har du däremot någon som just ätit en big mac och procedursederingen kan vänta så finns det en poäng med att vänta. Att ha mat i magen ökar inte risken för att kräkas men OM du kräks så är det värre att aspirera fast föda än flytande.

 

En stor systematisk review i Emergency medicine journal 2010 kom fram till:

”The risk of aspiration in emergency procedural sedation is low, and no evidence exists to support pre-procedural fasting. In several large case series of adult and paediatric emergency procedural sedation, non-fasted patients have not been shown to be at increased risk of pulmonary aspiration. There is only one reported case of pulmonary aspiration during emergency procedural sedation, among 4657 adult cases and 17 672 paediatric cases reviewed.”

”There is no reason to recommend routine fasting prior to procedural sedation in the majority of patients at the Emergency Department. However, selected patients believed to be significantly more prone to aspiration may benefit from risk:benefit assessment prior to sedation.”

En annan stor studie med över 2000 patienter kom fram till :

”No association was found between preprocedural fasting and the incidence of adverse events occurring with procedural sedation and analgesia.”

Swesem har också ett väldigt bra dokument om procedursedering där huvudbudskapet om fasta är att inte låta matintag hindra dig när patienten behöver sederas akut.

ACEP kom ut med nya riktlinjer 2014 där de gav level B rekommendation för att inte fördröja procedursedering, hos barn eller vuxna, pga brist på fasta. Lyssna gärna på kommentarerna från Scott Weingart på Emcrit.


The bottom line:

Fördröj inte akut procedursedering pga brist på fasta!

REBOA – En kort uppdatering

Under gårdagen var jag på en kul och lärorik REBOA-kurs på Karolinska och känslan efter den var att vi i Sverige inte är redo att rulla ut den röda REBOA-mattan riktigt än. Speciellt inte på akutrummet. REBOA på akutrummet görs inte ens på KS och på traumakirurgerna lät det inte aktuellt heller.

Det vi i nuläget kan göra är att sätta en artärnål i a. femoralis communis för att underlätta ev inläggning av REBOA på op. Det vi också ska göra är såklart att träna på att sätta nålar ultraljudslett och träna på seldingerteknik.

3d60c5282ab37c24a2a60457d8bdb974

I framtiden tror jag att enda lösningen är att det är akutläkare som sätter REBOA, det är ju i förlängningen vi som kommer bemanna akutmottagningarna dygnet runt och leverera livräddande insatser innan andra jourer har inställt sig.

I mars gjorde Scott Weinegart en podcast på Emcrit om den nya smalare och enklare REBOA-katetern ER REBOA som är godkänd av FDA i USA men ännu inte finns i Europa. Håll ögonen öppna, när den kommer så är vi kanske ett steg närmre att  REBOA i Sverige kommer att spridas från OP till akutrummet och från kirurger/narkosläkare till akutläkare.

Har du någon egen erfarenhet av REBOA eller några reflektioner? Dela gärna med dig!

Säker procedursedering – Bästa tipsen

Jag kommer från och med nu börja låta ämnesexperter läsa igenom mina inlägg för att få någon sorts granskning. Så när jag lägger upp något nytt kommer det stå ”Ej granskat” högst upp tills inlägget är granskat och redigerat. Längst ned kommer det stå vem granskaren varit.

Det här inlägget kommer handla om logistiken kring procedursedering och inte så mycket om exakt vilka läkemedel du ska använda. Jag har själv inte så mycket erfarenhet av procedursedering utöver lätt sedering så jag kommer inte kommentera så mycket utan istället länka till bra resurser som tar upp olika aspekter. Fokus på säkerhet! Gör inget du inte känner dig säker på. Det är inget misslyckande att be om hjälp av senior akutläkare eller narkosen. Se också till att följa lokala PM.

Embasic är som vanligt ett bra ställe att börja och har ett basalt men väldigt bra tvådelat podcastavsnitt där del 1 handlar mer om det praktiska och del 2 om de olika läkemedlen men där Steve Carrol också avhandlar preoxygenering och luftvägshantering. PSAA

Emdocs går igenom 10 vanliga och farliga fel som akutläkare gör vid procedursedering. – Chilla med BVM, förbered dig som vid en intubering och var redo att intubera!

ACEPs clinical guidelines för procedursedering och Emcrits korta och nyttiga kommentarer  – Använd en checklista, preoxygenera och wavefoarm capnografy!

Swesem har ett dokument med tydliga riktlinjer inklusive hela tre checklistor. Lite torrt men det är ju alla sådana dokument.

Emcrit har såklart en egen checklista som är något kortare och i vissa fall ännu mer praktisk

EM Cases har en väldigt bra podcast om procedursedering hos barn. – Använd intranasalt fentanyl vid lätt sedering, distrahera barnet optimalt med filmer och använd ketamin vid behov av djupare sedering/dissociation!

RebelEM har ett bra inlägg om riskerna vid procedursedering och refererar en ny systematisk review från februari 2016. Siffrorna här nedan är från både RCTs och observationsstudier men om man tar bort observationsstudierna (som var de allra flesta) så ser man en stor ökning av komplikationer, vilket nog ligger närmare sanningen.

  • Most Frequent Events:
    • Hypoxia: 40.2 per 1,000 sedations
    • Vomiting: 16.4 per 1,000 sedations
    • Hypotension: 15.2 per 1,000 sedations
    • Apnea: 12.4 per 1,000 sedations
  • Severe Adverse Events Requiring Emergent Medical Intervention:
    • Aspiration 1.2 per 1,000 sedations
    • Laryngospasm: 4.2 per 1,000 sedations
    • Intubation: 1.6 per 1,000 sedations

 

Vill man gå in riktigt på djupet om procedursedering kan jag rekommendera emcrits tredelade serie ( 1 2 3 ) eller trilogin av Reuben Strayer.

Vill du dissociera patienten så använd ketamin. Särskilt effektivt på barn! Snart kanske vi kan ge ketamin intransalt, vilken dröm! Den här SMACCföreläsningen av Reuben Strayer lär dig allt (nästan) du behöver veta om ketamin.

54130546

Nästa vecka tänkte jag skriva lite om fasta vid procedursedering. Spoiler alert! Det behövs inte på akuten! I framtiden kommer ett inlägg helt dedikerat till ketamin men först vill jag få lite mer egen erfarenhet.

Hur gör du? Dela gärna med dig av dina tips!

Granskat av:

Susann Järhult – specialist i akutsjukvård och akut internmedicin.

Checklista: Medvetandesänkt patient

Jag erkänner. Jag är checklistefrälst, en checklistornas förkämpe, en checklistegladiator som outtröttligt kämpar mot trötta kollegor som inte vill lära sig något nytt och tror att de är för bra för att behöva en checklista. Checklistor räddar liv och förenklar vår vårdag så jag kommer med jämna mellanrum lägga upp mina egna checklistor, för olika situationer, på bloggen.

mySuperLamePic_483d9aaef81b04747fa5510113fbb530.jpg

Jag tänkte börja med en checklista för den medvetandesänkta patienten. Jag tänker inte försöka göra en heltäckande genomgång av alla orsaker till medvetandesänkning utan kommer bara gå igenom den checklista jag själv använder.

Rollen för en checklista hos medvetslösa patienter tycker jag är när man uteslutit det mest akut livshotande och har kört fast och inte kommer vidare och/eller när man vill mentalt checka av att man tänkt på allt.

Det första vi gör när en medvetandesänkt patient kommer är såklart att ta en noggrann anamnes från ambulanspersonal och/eller medföljande anhöriga. Är patienten diabetiker, finns misstanke om missbruk eller intox, har patienten krampat osv.

Sen fortsätter vi med lika självklara ABCDE, var noga med att inspektera hela kroppen! Finns tecken på trauma? Hittar vi en orsak så försök att inte låsa dig vid den utan fortsätt igenom hela checklistan. Det kan finnas flera orsaker till att patienten är medvetandesänkt! Var speciellt noggrann med den berusade eller narkotikapåverkade patienten! Kan det vara berusning plus trauma? Skydda nacken om minsta misstanke om trauma (det betyder dock inte att du måste sätta på en halskrage, var bara försiktig med rörelser av patientens nacke). First 10 EM har gjort en väldigt bra genomgång av det mest akuta som kan ge sänkt medvetande.

Vi har alla rabblat HUSK MIDAS hur många gånger som helst men som alla vet finns det oändligt många olika orsaker till medvetandesänkning och jag tycker att den amerikanska varianten AEIOU TIPS är något bredare och mer användbar.

Alcohol/Acidosis

Endocrine/Epilepsy/Electrolyte/Encephalopathy

Infection

Opiates, Overdose5976266093_95a23b3830_b.jpg

Uremia

 

Trauma

Insulin/Ischemia

Poisoning/Psychosis/Polypharmacy

Stroke/Seizure/Syncope

Utöver noggrann anamnes, status och vitalparametrar så behövs ju prover och undersökningar för att utesluta alla dessa tänkbara orsaker.

Alla patienter: Venös blodgas, b-glukos, EKG

Vid behov: U-sticka, intoxprover i urin och blod (glöm inte paracetamol och ASA!) DT hjärna, E-FAST, Gravtest, odlingar, LP, lungrtg

Referenser: EM RAP Altered mental status part 1 and 2, internetmedicin, EM cases, EM basic

__________________________________________________________________

THE BOTTOM LINE

Börja med ABC, säkra luftväg och åtgärda akuta livshot. Om du kör fast och inte hittar någon orsak till patientens medvetslöshet är det dags att använda checklistan för att bredda diffdiagnostiken.

Granskat av: Susann Järhult – specialist i akutsjukvård och akut internmedicin.

Bästa artiklarna 2015

2015 har varit ett riktigt bra forskningsår, speciellt inom akutmedicin.

FOAMcast har har låtit några av de mest inflytelserika bloggarna inom FOAM-världen välja ut sin favoritartikel under året och resultatet är en fantastisk lista!

FAST (Focused Assessment using Sonography in Trauma) som guide vid traumatiskt hjärtstop.

Bottom line: Ingen hjärtaktivitet och ingen perikardvätska – gör ingen torakotomi.

Säg nej till spineboards!

ACEP (USA:s akutläkarförening) har nu gått ut och rekommenderat att spineboards ska sluta användas.

Bottom line: Spineboards skyddar inte ryggraden och medför en rad risker.

backboard.001

Lyssna också på det utmärkt avsnittet om spineboards på EM cases

Perifera vasopressorer

Bottom line: Vasopressorer kan ges perifert i infarter proximalt om armvecket.

Vätska vid Septisk chock

drinking from the firehose

PROMISE kom ut i början av 2015 och var den avslutande studien i sepsistrilogin (ProCESS och ARISE kom 2014). I de här studierna kunde man visa att EGDT (

Early goal directed therapy), som infördes brett efter RIVERS studien 2001, inte leder till bättre överlevnad än ”usual care”.

Bottom line: Dränk inte dina sepsispatienter i vätska utan utvärdera hela tiden effekten av vätskan du ger.

Smärtlindring vid lumbago

Bottom line: Vid akut, icketraumatisk och icke utstrålande smärta i ländryggen så ger inte tillägg av opioid eller benzo bättre smärtlindring eller funktion än endast naproxen, efter en veckas behandling.

 Överdiagnostik av lungemboli

Överdiagnostik är ett stort problem och denna studie exemplifierar verkligen det. 25,9% (!!!) av alla CT-chest i studien var falskt positiva för lungemboli.

Bottom line: Tänk efter noga innan du skickar någon på en DT-thorax med lungembolifrågeställning och tänkt efter noga efteråt om fynden verkligen stämmer. Hur säker är din radiolog på diagnosen? Behöver din patient påbörja behandling direkt eller kan du vänta på en second opinion av DTn?

indexLife int the fast lane har också gjort en grym lista över årets bästa artiklar.

 

 

EM-CasesEmergency medicine cases har listat sina 10 bästa inlägg för året, klart värt att titta igenom.

Cognitive debiasing – Fatta bättre beslut

Cognitive Load and the Emergency PhysicianVill du ta bättre och säkrare beslut?  Vill du förstå varför, hur och när du gör misstag?

Emergency medicine cases har gjort en serie om kognitivt beslutsfattande (cognitive decision making) och felaktiga beslut inom medicin. Alla inom sjukvården kan lära sig massor från dessa avsnitt.

how-we-think

Jag har själv lyssnat igenom avsnitten flera varv och lär mig nya saker varje gång, som jag använder dagligen i arbetet.

Episode 11: Cognitive Decision Making and Medical Error

Episode 62 Diagnostic Decision Making in Emergency Medicine

Episode 75 Decision Making in EM – Cognitive Debiasing, Situational Awareness & Preferred Error

Cognitive Load and the Emergency Physician

Pat Croskerry, professor inom akutmedicin, har forskat och föreläst väldigt mycket om kognitivt beslutsfattande och ”cognitive debiasing” och han höll en fantastisk föreläsning i ämnet på SMACC Chicago 2015.

croskerry-thinking-straight

För den som vill lära sig ännu mer om hur vi tänker så rekommenderar jag varmt ”Tänka snabbt och långsamt” av nobelprisvinnaren Daniel Kahneman. Ett mer lättsmält alternativ är ”How doctors think” av Jerome Groopman.

Uppdatering: I mars 2017 kom denna översiktsartikel ut i läkartidningen som en kortfattad introduktion i ämnet.

Uppdatering: En annan framstående forskare inom intuition och kognition, Gary Klein, har många gånger argumenterat emot Kahnemans teorier men här har de skrivit en gemensam artikel som är väldigt givande att läsa.