SWEETspodden!

sweetspodden

Som ni märkt har det varit lite stiltje på bloggen under vintern och det beror på att jag är med och organiser akutläkarkonferensen SWEETs17 och ansvarar för SWEETs egen blogg. Jag och SWESEMjrs ordförande Julia Sheffield har också startat SWEETSpodden där vi intervjuar talarna inför SWEETs17.

Vill du ha delta på en fantastiskt rolig och givande konferens med massor av spännande föreläsningar och workshops ihop med akutintresserade från hela Sverige och föreläsare från hela världen? Anmäl dig då till SWEETs17!  Mitt första SWEETs, för två år sen, förändrade min värld helt!  Är du student får du dessutom en extra sweet deal!

Här nedan hittar ni en länk till SWEETspodden avsnitt 4 där jag intervjuar Eric Dryver, akutläkare och eldsjäl i Lund. Vi pratade bland annat om hur vi inom akutsjukvården kan använda checklistor, typ 1- och typ 2-tänkande och sen blev det ett litet sidospår om artificiell intelligens som iaf jag tyckte var väldigt intressant! Hoppas ni också tycker det! 

Fler poddavsnitt hittar ni på på SWEETs blogg.

 

EKG vid syncope – Har du koll?

Akutsjuksköterskan lägger ett EKG framför dig och berättar att patienten har svimmat hemma men nu mår bra. Du sneglar på EKGt och ser inga uppenbara arytmier eller ischemitecken och tänker precis signera av och fortsätta dricka ditt kaffe när du stannar upp. Har jag missat något farligt? Jag såg videon nedan från EM:RAP och insåg att jag inte alls hade lika bra koll på vad jag ska kolla efter på EKG, vid syncope, som jag trodde. Har du full koll?

 

Kolla efter arytmier, ischemi, tecken på lungemboli PLUS brugada, WPW, hypertrof kardiomyopati och förlängd QT.

ltekg

Läkartidningens lista på arytmier som kan ge syncope.

Lungemboli: Ca 10 % av patienter med lungemboli presenterar som syncope.

 

fig1_webb

Brugada: RSR och ST-höjning V1-V3. Finns 3 typer  och typ 3 har <2 mm ST-höjning. Tänk också på att brugada kan vara dolt.

 

screen-shot-2013-06-23-at-10-18-42-am

WPW: Uppåtsluttande R-tagg (Deltavåg), kort PR och breddökat QRS.

 

HCM/Hypertrof kardiomyopati: Höga, spetsiga R-taggar och nålliknande S. Vanligaste orsaken till plötslig hjärtdöd hos yngre. Näst vanligaste är arytmogen högerkammarkardiomyopati.

 

lqtsgraph

Förlängd QT: slutet på T-vågen ska vara närmare sitt QRS-komplex än nästkommande. Tänk även på kort QT.

Arytmogen högerkammarkardiomyopati är den näst vanligaste (Efter hypertrof kardiomyopati

http://lifeinthefastlane.com/ecg-library/basics/arrhythmogenic-right-ventricular-cardiomyopathy/

Har du bråttom och vill få allt du behöver veta om farliga EKG vid syncope så kolla denna!

Är din patient ett barn så kolla in don’t forget the boubles utmärkta genomgång.

För en introduktion till EKG-tolkning se mitt tidigare inlägg om det.

__________________________________________________________________

THE BOTTOM LINE

Kolla efter arytmier, ischemi, tecken på lungemboli PLUS brugada, WPW, hypertrof kardiomyopati och förlängd QT. Hittar du någon av dessa, agera direkt!

Granskat utav: Kristina Bengtsson Linde – specialist i akutsjukvård

 

Referenser  (utöver de som redan länkats)

1 http://www.aapsus.org/wp-content/uploads/ecg92.pdf

2 http://lifeinthefastlane.com/ecg-library/brugada-syndrome/

 

 

EM:RAP – Anafylaxi

Det här inlägget är ett referat av det bästa podcastavsnitt jag hört om anafylaxi. Reuben Strayer går metotiskt och extremt tydligt igenom handläggningen vid anafylaxi i Maj månads avsnitt av EM:RAP, den största och bästa medicinska podcasten som finns. Det här är första inlägget av vad som kommer bli ett stående inslag där jag refererar ett intressant avsnitt från EM:RAP. Och för er som undrar så har jag fått Mel Herberts tillstånd.

Sommaren som var måste varit den värsta getingsommaren jag någonsin varit med om och jag har tagit hand om getingstuckna i parti och minut på akuten så då passar det bra med en genomgång av det farligaste med getingstick; anafylaxi.

Take home message: Tveka inte att ge adrenalin om patienten har problem med luftväg, andning eller cirkulation. Lätt att komma ihåg med minnesramsan: problem med ABC ge E (epinephrine)

XPLsri1464122352
E = Epinephrine = adrenalin

En allergisk reaktion är bara farlig om den involverar luftvägarna, andningen eller cirkulationen. Utslag och buksmärta är ingen anledning att ge adrenalin.

Hur vet du om luftvägen är hotad? 4 viktiga varningssymptom!

  • Förändrad röst.
  • Stridor.
  • Patienten klarar inte ta hand om sina sekretioner.
  • ”Airway posturing”

För en detaljerad förklaring av dessa begrepp lyssna på emrapavsnittet eller läs shownotes.

Vad är då det viktigaste att göra vid anafylaxi? Säkra luftvägarna! Följ ditt ABC! Börja med att ge 0,5 mg adrenalin IM och se samtidigt till att en nål sätts. Om du inte får någon effekt på din första dos adrenalin inom några minuter så tycker Reuben Strayer att du ska ge en dos 0,5 mg IM till och förbereda  ett ”Dirty epi drip” att hänga samtidigt. Glöm inte att markera upp droppet noga! Ge inte adrenalininjektioner IV! Risken är för stor att något går snett!

När adrenalinet gett effekt kan du i lugn och ro klassificera den anafylaktiska reaktionen och dokumentera i journalen. Glöm inte heller ta s-tryptas ( helst 1-3 h efter symptomdebut).

Kan du släppa hem patienten när det värsta lagt sig? Inte utan en epipen och instruktioner hur hen använder den! Se till att patienten följs upp hos en allergolog. Bifasisk reaktion är väldigt ovanligt och en kliniskt signifikant reaktion uppträder bara hos hos 0,18-2,7% av patienterna. Reaktionen kan komma så tidigt som efter 1 timme och så sent som efter en vecka och steroider verkar inte ha någon större effekt om ens någon.

Om du vill ha ett svenskt perspektiv så rekommenderar jag denna artikel i läkartidningen från april 2016 som i stort sett har samma budskap som Reuben Strayer. Ge 0,3-0,5 mg adrenalin IM vid minsta misstanke om anafylaxi! Dock inte samma fokus på ABC utan de rekommenderar att man ger adrenalin även vid anafylaktisk reaktion som inte involverar ABC.

Om du känner att du vill fördjupa dig ytterligare så gjorde EM Cases gjorde tidigare i år ett utmärkt och heltäckande avsnitt .

SWESEMjr – akutsjukvårdens framtid!

Är du läkarstudent eller underläkare och intresserad av akutsjukvård? Då borde du gå med i den nystartade föreningen SWESEMjr som är en student- och underläkarsektion till SWESEM.

Vi är student- och underläkarsektionen till Svensk Förening för Akutsjukvård (SWESEM). Vi företräder läkarstudenter och underläkare före legitimation. Vårt mål är att skapa intresse för, och utveckla kunskapen inom akutsjukvård genom teoretisk och praktisk träning via våra lokala grupper. Vi arbetar även för att främja forskning inom akutsjukvård och stärka akutsjukvårds ställning på läkarprogrammen i Sverige.

swesemjr

SWESEMjr finns just nu i Uppsala och startar upp i Stockholm under hösten. Göteborg, Skåne och Örebro är på gång och målet är att starta lokalföreningar i alla universitetsstäder inom de närmaste åren. Är du intresserad av att engagera dig nationellt eller lokalt? Kontakta då oss och skriv gärna vad du är intresserad av att göra.

Under hösten och vintern finns det möjlighet att delta på workshops och föreläsningar i Uppsala och snart kommer även det första eventet i Stockholm. Håll utkik i kalendariet för vidare information! Information kommer även ut på vår facebooksida så gå med i den också!

Dr Robot – Framtidens läkare?

Det är bråda dagar med uppstart av SWESEMjr (nytt inlägg om det kommer snart men kolla gärna hemsidan!) och planering av nästa års  SWEETs så bloggen ligger lite på is men jag har iaf hunnit läsa en väldigt intressant artikel om hur framtidens kan komma att se ut. Artificiell intelligens som hjälper oss i vardagen och ger behandlingsrekommendationer som är skräddarsydda för patienten beroende på dennes genom, komorbiditeter mm. Vill du få bättre koll på vart vi är på väg (och kanske anpassa dina karriärval) så läs den här artikeln!

original

Vill du läsa mer om artificiell intelligens och hur det totalt kommer förändra den värld vi lever i så rekommenderas denna artikel. Du kommer bli chockad!

Svensk FOAM växer! 

svensk-flaggaJag har, som ni kanske märkt, tagit lite sommarlov från bloggen men nu är jag på gång igen och har flera spännande inlägg planerade.

Under sommaren började jag lyssna på den utmärkta svenska podcasten medicinpodden som är lättlyssnad, intressant och underhållande. Innehållet är utformat så att alla inom sjukvården ska kunna förstå det och jag tycker att det främst lämpar sig för studenter, UL, AT och ST men även specialister kan nog lära sig en hel del från Far och Dotter Levi.

Jag har precis böjar följa traumarummet.se som är en svensk blogg med fokus på trauma som ser mycket lovande ut!

Vill man vässa sina EKG-kunskaper så kan jag varmt rekommendera ekg.nu som är en svensk sida där både noviser och experter har mycket matnyttigt att hämta.

Slutligen vill jag rekommendera hemodynamik.se som är fullproppad med videos, föreläsningar och andra godsaker för den som vill lära sig mer om ultraljud.

Vätskeersättning för barn? – Utspädd Apelsinjuice bäst?

I senaste SGEM (Sceptics Guide to Emergency Medicine) går Ken Milne och Anthony Crocco igenom en väldigt intressant studie om vätskeeraättning för barn.

Studien undersökte om utspädd apelsinjuice (hälften juice och hälften vatten) kombinerat med ”preferred fluid” tolererades bättre än oral vätskeersättning hos barn 6 månader till 5 år med mild gastroenterit. För att inkluderas skulle barnen ha kräkts eller haft diarréer minst 3 gånger senaste 24 h och inte haft symptom mer än 96 h. Alltså en stor andel av de barn med gastroenterit som vi träffar på akuten.

Resultat: ”Treatment Failure: 16.7% half-strength apple juice and preferred fluid vs. 25.0% electrolyte solution”

Glöm inte att ge barn med illamående ondansetron, vilket jag skrivit om tidigare. NNT 5 för att stoppa kräkningar!

juice.png

————————————————————————————————————-

THE BOTTOM LINE

Lätt dehydrerade barn tolererar utspädd apelsinjuice eller ”preferred fluid” bättre än vätskeersättning.